sånt är livet

Idag kände jag verkligen att jag gjort rätt val, när jag valde yrke. Jag är helt övertygad om att jag inte kommer att hålla på med detta hela livet. Men det känns så kul och inspererande. Idag var allting roligt. Jag fick en patient, som hade ett jätte problem. Och jag känner att jag kommer att kunna hjälpa honom.

Däremot hade jag en diskussion med en person ikväll som gjorde mig ledsen. Han frågade mig hur jag gjorde när jag var ledsen, lr hade problem. Och jag svarade med några exempel av situationer jag har varit med om.
Vid alla dessa tillfällen insåg jag vad som hjälp mig. Det är några av mina närmsta vänner (och familjen). Och det som gjorde mig ledsen var att när jag tänkte efter, så finns ingen av dessa till hands längre.
Även om jag vet att jag alltid kan ringa dessa. Så vet jag inte om jag skulle göra det. Så konstigt att personer som varit dom viktigast i ens liv (bortsett från familjen), inte finns på samma sätt längre. Det är tomt. tror ni vet precis vilka ni är... jag saknar er så oerhört mycket! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0