hundramil

Idag har jag och A suttit på biblan och pluggat sjukdomslära! Det gick rätt bra faktiskt! Det tentan oroar mig inte så mycket. Men Triggerpunkts tentan är jag livrädd för! fattar inte hur jag ska kunna lära mig allt det utantill :S
Jaja, det är bara att fortsätta att nöta.
Ikväll har jag suttit hela kvällen om försökt få ihop min del av psykologi arbetet. Man jag får inte ihop det som jag vill. Jag har massa bra information. Men jag får ingen bra röd tråd genom det. tycker det hoppar för mycket fram och tillbaka. Klipper och klistrar massor, men jag får inte till det.
Nu har jag bestämt mig att jag ska lägga ner för ikväll.Man blir blind efter ett tag. Så på onsdag ska jag titta på det med nya ögon. Just nu efter 7-8 timmar vi dator kan jag lova att dom svider och är trötta.
Imorgon ska jag och A gå igenom triggerpunkterna praktiskt. Kanske blir lättare att få in det då. Man kan ju alltid hoppas iaf. Sen är det match på kvällen, U-laget denna gång. ska bli kuuuuuul

Vi vann!!! Jag fick spela slutet av första halvlek och nästan hela andra. Det är verkligen as kul att spela fotboll.
Jag är rolig jag... Det var inte länge sen jag funderade på att lägga av. Men det är ju den här tiden som påminner en om varför man håller på! Gräs.... det är så roligt att spela på gräs. Fattar inte hur dom står ut, dom som nästan jämt får spela på grus. Är så roligt att umgås med laget oxå.... har alltid kul på träningarn nu.
Men sen åker man hem.... och ju närmare man kommer, dessto jobbigare blir det. Saknar verkligen H och T! Visst var jag less på dom oxå ibland... men det var aldrig jobbigt att komma hem. Nu känns det inte som mitt hem längre. När jag bodde med dom så kände jag mig nästan aldrig utanför, trots att dom var ett par.
Men vi vann iaf.... SÅ GÖTT!!!

Ibland får man en sån här känsla av hur obetydlig man är. Jag är här nere, och alla andras liv bara fortsätter precis som vanligt. Alla har sina liv, som rullar på som vanligt... Man trodde att man hade en så stor betydelse i vissas liv. Men jag har faktiskt blivit riktigt förvånad hur lite folk bryr sig.
Jag menar inte att världen ska stanna upp pga mig. Jag vet nog egentligen inte alls vad jag menar.
Jag är nog lite besviken oxå. När jag flyttade in här, sa T att inte en enda av hans kompisar hade åkt ner för att hälsa på honom. Jag sa lite självsäkert, att det kommer mina kompisar att göra.
Jag ska inte vara kvar här så länge till, och inte en enda av mina kompisar har varit ner. Nu är det nästan försent, har ju massa skola nu. Min familj har varit iaf här och det uppskattas verkligen.
Jag tycker det är jätte skönt att skolan snart är slut, för jag vill verkligen härifrån nu. Men samtidigt vet jag inte vad jag vill till. Har varit så säkra på vissa saker och vissa människor, men nu vet jag inte alls vart dom står.
Är det jag som förändrats så mycket???
Blev väldigt invecklat här.... men jag är så vilsen just nu, så jag vet knappt vad jag tänker. Är nog därför det går så bra att spela fotboll nu. Det är det enda jag är säker på.

Usch jag hade tänkt skriva en positiv blogg idag! kommer snart hoppas jag....

Hade en grymt kul träning idag. Skadan känns nästan inte alls nu. Och imorgon är det serie premiär :D
Så förhoppningsvis plir det positivt imorgon. Mår alltid bra när jag har fått tränat eller spelat

Igår var vi utan ström. Någon hade tydligen sagt att om man inte förnyar elavtalet, så träder ett standard avtal in automatiskt tills man fixar ett. Och det trodde han på. Så jag kunde inte göra nånting igår. Kunde plugga tills det blev mörkt, men sen var det bara att lägga ifrån sig böckerna.
Idag var det nån stjärna som slagit av frysen. All min mat var tinad när jag kom hem från skolan. Jag var så arg så jag grät. Jag stod sen i 2 timmar och stekte lax, köttfärs och kyckling. Sen var jag tvungen att åka för jag skulle träna. Kan lova att jag tränade bra med all den aggresionen i kroppen.
Jag har iaf slängt en hel mat kasse med mat. Är ju nästan inget som går att frysa om....
Nä nu ska jag inte skriva mer, jag blir bara ännu argare.

Ni kan andas ut nu, lr lite iaf. Jag klarade att genomföra träningen, gick av när vi hade skjutit rätt mycket, men bara medans dom sköt. Sen var jag med igen :) Nu får vi bara hålla tummarna för att det är bra i morgon också.
Men jag fick ett nytt litet problem... jag gick in i en närkamp och det sprakade till i axeln. Den axeln som var ur led för några år sen (ca 5år) och nu har jag ont i den. Och det har jag verkligen inte tid med. Vi ska börja läsa idrottsmassage på fredag. Så ont i axeln får jag ha någon annan gång....så är det bara!!!

Igår var jag med om något otäckt! Jag var och handlade precis innan stängning. Då kom det in en kille på rullskridskor, han åkte rakt fram till en hylla och började stoppa på sig saker. Sen åkte han vidare i affären och tog av sig ryggsäcken och stoppade på sig ännu mer. Sen åkte han mot kassan, där han stannade igen och stoppade på sig massa tuggummin! Jag var då påväg till kassan för att säga till, men just då kom en kille som jobbade där.
Så kille försökte smita ut, men jag ställde mig i vägen. Då började han skrika åt mig och försökte putta mig åt sidan. Men han lyckades inte. Killen från affären sa åt honom att plocka fram det han hade tagit.... vilket var mycket! Han såg ut som han var hög gravid under tröjan. Han svarade då att han kunnde göra det, om dom släppte iväg honom sen. I samma veva tog han fram en skruvmejsel som han hyttade med. Så dom släppte iväg honom med alla grejer. Jag blev as skraj, eftersom han måste passera mig för att komma ut. Och han hade skruvmejseln i högsta hugg. Jag hade ju kunnat fått den i ryggen. Som tur var så gick ju allt bra.

Idag var jag in där igen. Då kom killen fram och frågade om jag inte var rädd igår. Och tackade mig för hjälpen, polisen hade varit där alldeles före mig. Hoppas dom tar han så man slipper se honom igen!!!

Jag är tillbaka i Malmö! Kom hem till en tom lägenhet, T och H flyttade medanas jag var i S-vall.
Flyttade in en ny kille i onsdags/torsdags, han kom dock bara med sina saker. Så vi har inga möbler till övriga lägenheten, nästan inga saker i köket, ingen tv och inget INTERNET! Just nu sitter jag vid en av datorerna på biblioteket. Enda fördelen är att jag kommer i säng tidigt på kvällarna.
Idag ska en tjej flytta in, så då kommer möblerna och tvn. Förhoppningsvis har vi internet i början på veckan oxå.

Jag var iväg och skulle testa och träna med mitt ben i torsdags, men det gick inte alls. Igår hade laget match, så jag var ditt och tittade.... men det är självplågeri. JAG VILL OXÅ VARA MED! :(
Men skam den som ger sig. Jag tänker testa på tisdag igen. Sen varenda träning tills det går.

Ska försöka plugga lite nu. Men det tar emot att sitta inomhus när det är sååååå fint väder ute.

Får se när jag kan skriva igen, SNART hoppas jag!

Ikväll åker jag tillbaka till Malmö igen! Känns bra på ett sätt... Jag och A ska ta tag i studierna på riktigt nu. Lägga allt annat åt sidan. Vi har för mycket som ska göras för att inte ta tag i det. Men det fixar vi tillsammans.

Men på ett sätt känns det inte bra! Någonting stör mig...Har haft en toppen vecka här uppe. Hunnit träffa både släkt och vänner. Träffat massa människor som jag inte sett på jätte länge, t.o.m. M har ju varit hemma. Så jag kan verkligen inte klaga.
Men jag blir inte av med den där känslan. Finns en sak som inte känns bra, och jag vill inte åka härifrån fören det gör det. Vill inte behöva gå där nere och tänka på det. För då känner jag mig så hjälplös. Jag kan ju inte göra så mycket åt saker här uppe, när jag är där nere. :S Och då vill jag inte behöva tänka på det heller, jag ska ju som sagt lägga min energi på studierna den sista tiden i Skåne.

Jag får helt enkelt bita ihop och konstatera att jag kan inte vara på två ställe samtidigt. Och att jag inte kan styra över allt (även om jag gärna vill).
Har en klass som gör allt mycket lättare (iaf delar av den).