jag är värd så mycket mer...
Jag har hamnat i en riktigt down period igen..
Det beror på massa saker. Jag har många kompisar som har det jobbigt just nu, och det smittar av sig lite. Och när dom har sitt att tänka på, så vill inte jag belasta dom med mina problem. Då grubblar man alldeles för myckte ist. Jag har ju svårt att sova på nätterna... och har jag ingen jag kan ringa och prata med. Jag har alltid haft kompisar som jag kan ringa närsom hellst... Men inte nu!!! Jag vet inte riktigt vara jag har många av mina kompisar faktiskt. Jag har slutat höra av mig till vissa. Deras tur att höra av sig till mig. Man lessnar till slut, ett mess är ju inte så svårt att skicka iväg. (men tydligen)
En annan sak som har spelat in är att vissa personer har gjort mig så besvika. Speciellt en person, trodde jag aldrig skulle behandla mig så.
En annan person är jag orolig för, han är värd så mycket mer.
Jag tycker det är väldigt roligt att jobba igen. Men en person på jobbet förstör allt för mig, och inte bara för mig. Det ska jag göra något åt, om jag kan.
Sen är jag lite orolig över att ta tag i det jag ska göra till hösten. Tror det beror på att jag har noll energi just nu. Kommer fixa sig bara jag kommer igång och träna på riktigt igen. Det mesta kommer nog fixa sig då. När jag börjar bli så här negativ och deppig, brukar det ofta beror på att jag inte tränat på länge...
Det känns som jag inte lever livet just nu... det känns som jag bara slösar bort massa tid.
Det beror på massa saker. Jag har många kompisar som har det jobbigt just nu, och det smittar av sig lite. Och när dom har sitt att tänka på, så vill inte jag belasta dom med mina problem. Då grubblar man alldeles för myckte ist. Jag har ju svårt att sova på nätterna... och har jag ingen jag kan ringa och prata med. Jag har alltid haft kompisar som jag kan ringa närsom hellst... Men inte nu!!! Jag vet inte riktigt vara jag har många av mina kompisar faktiskt. Jag har slutat höra av mig till vissa. Deras tur att höra av sig till mig. Man lessnar till slut, ett mess är ju inte så svårt att skicka iväg. (men tydligen)
En annan sak som har spelat in är att vissa personer har gjort mig så besvika. Speciellt en person, trodde jag aldrig skulle behandla mig så.
En annan person är jag orolig för, han är värd så mycket mer.
Jag tycker det är väldigt roligt att jobba igen. Men en person på jobbet förstör allt för mig, och inte bara för mig. Det ska jag göra något åt, om jag kan.
Sen är jag lite orolig över att ta tag i det jag ska göra till hösten. Tror det beror på att jag har noll energi just nu. Kommer fixa sig bara jag kommer igång och träna på riktigt igen. Det mesta kommer nog fixa sig då. När jag börjar bli så här negativ och deppig, brukar det ofta beror på att jag inte tränat på länge...
Det känns som jag inte lever livet just nu... det känns som jag bara slösar bort massa tid.
Kommentarer
Trackback